En rustning av glättighet

Efter en morgon med vad som känns som hundra bråk och konflikter om att inte gräva i sopskået, inte pilla upp lådor som eg har barnlås och slänga ut hela innehållet på golvet, inte köra runt med skrivbordshurtsen, inte förstöra barngrinden in till sovrummet, inte välta vagnen,inte köra runt med alla köksstolarna över hela lägenheten, inte, inte, inte är det dags att lämna på dagis. Så jag drar på mig min rusting av glättighet, ord som ”jodå, allt är bra” när de frågar hur morgonen varit. Ett ”ja, lite tufft är det, men vi klarar oss” när kollegorna frågar. För om jag inte putsat upp min glättighetsrustning så håller jag inte ihop.  Då faller jag ihop i en pöl av tårar och tar mig inte därifrån. Så jag putsar lite till och går ut genom dörren.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s