Bitterljuvt

Idag har jag och jämnåriga kusinen gjort sånt som barn här i London älskar. Få gå på build-a-bear och välja precis vad de vill. (butik där man plockar ett tomt ”nalleskin”, fyller det, ger det ett ljud och ett hjärta och köper kläder till den) han var så uppspelt. Och bara han och moster. Äta på McDonald’s (vad annars när en 4,5 åring får välja?). Så härligt att se och uppleva hans uppspeldhet, han ständiga pladdrar om bussen vi åkte, om godiset han fick, om jag verkligen visste var butiken låg. Att vi hux flux var tvungna gå på toa. Valet av nalle. Förklaringen om att både pojkar och flickor kan ha regnsbågsmetallicskor med strass. Alldels underbart för både honom och mig. Tills tanken slår mig att det här borde jag oxå få uppleva med mitt eget barn. Men så är det inte. Och frågan om det någonsin blir så bränner ett litet hål i mitt hjärta. 

Annonser

Lugnet efter stormen

Idag är det lugnt och stilla. Halverad styrka i huset då systeryster skjutsar sönerna till sin pappa för julfirande.  Vi är hemma med sonen, en mormor och en morfar. Varvar ner efter gårdagens anspänningar. Firar svensk jul i London i år. Var på christmas party på syrrans jobb i går. En med stort fokus på barnen. Men sannolikheten att G skulle orka två timmar av ansiktsmålning, lekar, macka till lunch och tomte var minimal. Så vi anslöt lagom till tomten och han nöjt nog mest av att få springa i den långa korridoren och snurra på kontorsstol. Enkelt nöje, men hans nöje. Och åka tåg. Tåg där man ser ut och inte någon tråkig tunnel. Då gick det till och med bra med försening så trots att resan tog 40 min, hade vi inga problem att sitta så länge.

Sedan hem, laga mat och som man gör på julen – laga lite mera mat. Lägga julklapparna under granen och inse att det blev så där hysteriskt mycket julklappar i år igen – fast vad gör det tänker jag, det är bara jul en gång om året. Älskar glädjen hos dem när de öppnar och får både hett efterlängtade saker så väl som några finfina överraskningar. Och i år greppade G lite mer. Han smittades av kusinernas förväntan,  blev alldeles spattig och tjöt av glädje. Förstod att man ska öppna paketen. Förstod vad som låg i dem.  Svintrött och vrålhungrig men med ett äpple och Coca Cola som energipåfyllnad ändå gick det bra. Jämnåriga kusinen blev otröstligt ledsen när en av de önskade sakerna inte låg i paketet, trots flera finfina presenter. Men så är det att vara fyra och ett halvt och lära sig att man inte får allt man önskar sig.

Så åt vi all maten och fick i jämnåriga kusinen sju tuggor mat efter förhandling och löfte om en minipåse chips till dessert.  Alla har vi olika preferenser här i livet. Sonen ramla och slog ihop med pappas haka och fick ett jack i läppen som resultat. Sedan vart det pyjamasar för hela slanten, unga som testa leksakerna och så drog alla i säng. En julafton till sin ände och en känsla av att det går framåt.

Nystart

En gång i tiden bloggade jag ibland. Jag hade oxå något som kallades fritid. Jag tränade. Läste. Färglade i min Seacret Garden. Pratade med min make. Fixade med bilder på datorn. Sedan fick jag ett chefsjobb och allt det där blev ett minne blott. Nu är det några veckors ledigt och dags att göra några förändringar.  Sätta upp lite regler för kvällsjobb. Ska nya rutiner. Träna. Skaffa en fritid. Umgås med vänner. Ha ork för min familj. Ork att fightas med kommun, hab mm för min son.  Men mest av allt – skapa tid och ork för mig själv.