Energilunch

För ett tag sedan insåg jag att jag är dålig på att fylla på mitt energikonto. ”hur ofta väljer du att tanka på energi från vänner” undrade hon. Aldrig blev mitt svar. Visserligen umgås jag med trevliga människor på jobbet och vissa av dem betraktar jag som vänner jag fått via jobbet, inte kollegor. Men det var inte samma sak enligt frågeställaren, utan hur ofta väljer jag ett umgänge för att jag verkligen vill, inte delvis styrt av tillgänglighet eller slump. Så som sagt – aldrig. Det är ju hemskt insåg jag.

Så jag grep tillfället i flykten idag. En fråga utslängd på Fejan blev en spontan långlunch idag. Jag låste in mitt dåliga samvete i ett skåp på jobbet, åkte iväg i härlig vårsol och träffade underbara Lisa som jag lärt känna via våra vingliga resor i adootuinsvärlden. Via mail har vi delat tankar, oro och klokhet. Idag fick jag prata, skatta, bli rörd och till och med lite tårögd tillsammans med en person som var precis så härlig som jag trodde.

Och jag tänker att det är det här jag måste göra. Det är det här jag ska ha dåligt samvete för att jag prioriterar bort.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s