Livet rasar in

Ibland är det som att livets tak bara rasar in. Det som ska hålla mig trygg och torr. Och minst när jag anar det rasar det. Helgen innehöll besök av älskade ”nonno och moffa” så det blev lite senare kvällar, fulla dagar, ingen återhämtning.  Husvisningar, ställningstaganden. I morse var kroppen blev som förlamad, kunde inte förmå den att gå upp.  tanken på att träffa människor hela dagen generade panik. Lämnade in ansökan på LSS-insatser, började nästan gråta. Upptäckte att läkaren glömt skriva ut mer sömntabletter till sonen, vilket upptäcktes på helt fel dag – dagen då de tog slut. Får inte tag på någon på mottagningen. Då rasade livet in och tårarna blötte ner mina kinder när jag lämnade centrum. Och o parken ville sonen hänga med de andra pojkarna i deras lek men fixade det inte (kurragömma). Då skakade även grundmurarna. Djävla skitdag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s