En stilla stund

Vaknade tidigt, men alldeles av mig själv. Ljusa försommarmornar gör lätt det. Och istället för att somna om och sedan bli väckt 20 min senare av sonen och då hunnit bli så där grisigt trött som man kan bli när man precis somnat om ordentligt gick jag upp. Njuter stillheten i lägenheten. Lyssnar på klockan som tickar, kylens brummande och läser DN noga. Och inte ens när jag inser att sonen verkar ta sovmorgon idag för snart har jag varit uppe själv i en timme ångrar jag valet av några minuters stillhet i mitt eget kök den sista fredagen i maj.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s