Omstart

– Ska du inte börja skriva igen, det var så spännande, sa en vän. Spännande är nog inte ordet jag själv skulle använda om mitt skrivande, men det gör ju mig så klart glad att någon saknade det. Men sanningen är att jag har saknat att skriva. Det var bara det att det inte gick att skriva mitt i all skit. Det som skulle bli en härlig höst med nytt hus, en insikt om att livet behövde ett lite lugnare tempo och därför en dag ledigt i veckan blev istället den jobbigaste hösten av dem alla.

Sonen regerade på flytten med att gå från dålig sömn till katastrofal sådan. Den långvariga ansträngda situationen på jobbet blev för mycket att hantera när min egen sömn också blev allt sämre. Sedan visade sig den nya förskolan inte kunna hantera situationen att få ett barn som vår G och vi hade möten där de sa att han inte kunde gå kvar. Det krävde all kraft jag hade att bråka med dem, få dem att förstå att ansvaret var deras, att lagen var på min sida.

Tillslut gick det inte. Är du förvånad? Jag blev det först. Kunde inte riktigt inse att jag har hamnat i utmattning. Men där var jag. Tack vare att jag hade lovat mig själv tidigare att lita på att de människor vi träffar på i olika yrken kring sonen – de vet vad de gör – lyckades jag motvilligt acceptera det min läkare sa: – Du kan inte vara chef just nu. Kanske inte inom en överskådlig tid ens. Men i alla fall inte just nu. Det tog varje uns av kraft att säga ok och gå tillbaka till chefen och berätta.

Så jag klev av. Tillfälligt intalade jag mig själv och omgivningen. Undrar om de trodde mig eller om de i hemlighet gav varandra menande blickar och tänkte att jag bara var full av självförnekelse, ett klassiskt exempel på bristande sjukdomsinsikt. Jag vet inte och det spelar ingen roll. Det gick inte att blunda. Visserligen var det situationen med G aom utlöste allt, men där kunde jag inte ändra några förutsättningar. Det var bara möjligt på jobbet. Så jag satte upp några kriterier för mig själv, försökte få till en förändring i min tjänst, men när det inte gick bestämde jag mig för att det får bli en annan tjänst för mig. Och så har det blivit. G har börjat skolan och det fungerar bra. Livet känns efter en jobbig sommar lite lättare. Kanske kan jag börja om nu, med en höst att se fram emot. Med skrivandet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s