Sömnsagan fortsätter

Jag har nu sovit på golvet i sonens rum i en vecka och ingen gång har jag behövt upp till honom. Det verkar som att han börjar somna om själv, helt fantastiskt. Såklart är det medicineringen som möjliggör det, men jag ät så nöjd med att jag fått häcken ur rent ut sagt och börjat med att vänja honom med att sova själv. Det som jag har tänkt så länge har äntligen blivit av och går i rätt riktning.

I natt var första natten utan 02-dos. Var så nervös, risken för att det bara skulle bli en halv natts sömn var övervägande. Han vaknade visserligen till strax efter 02,men bara genom ett snabbt ”ligg ner” från mig på min golvplats somnade han om. Han vaknade 5.30 men han satte aig inte upp utan låg kvar, visserligen med massor av ljud och rörelse – men han låg kvar!!! För oss är det så stort det här.

Nu väntar jag på att taxin ska komma och hämta honom och sedan ska jag krypa ner i sängen igen. Något mer förutseende den här gången (till skillnad från förra årets medicinjusteringar som gick åt h-vete) och har lite mer ledigt för att hinna vila. För även om G sover mer och bättre är jag så nervös att jag vaknar för minsta lilla så denna trötta, men nöjda, mamma behöver lite mer sömn.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s