Käftis

Vissa dagar är man mer nöjd med sig själv än andra. Särskilt de dagarna när det ska göras något med sonen som vi misstänker kan bli svårt. Typ alla besök i sjukvården. Och tandläkare. Vi hat nu varit hos tandläkaren för första gången på två år. I fjom kom kallelsen mitt i kaoset av sömnlöshet och utmattning så då skippade vi det, men nu fick vi ta tag i det. Men tanken på att få G att sätt sig i tandläkarstomen och gapa på beställning är ungefär lika trolig som att jag springer en mara i morgon. Och just hos tandläkaren fungerar dessutom vår standardmutning – godis – väldigt dåligt.

Men jag höll mig lugn, satt på huk bredvid G och pratatde, förklarade att vi skulle stanna och att hiss blev det sedan. Tillslut kunde jag sitta i tandläkarstolen med han stod framför mig, jag borstade tänderna på honom och tandläkaren kikade med lilla spegeln. Jag var lugn, han var lugn. Och han blev till och med undersökt. Han verkade ta in det jag sa när jag satt på hans nivå, pratade lugnt och stödtecknade. Så inom 20 min var vi ute igen. Då var jag allt bra nöjdrd både mig själv och livet. Och tanken på att han kanske sitter i stolen om ett år är inte lika otänkbar som att jag kommer att springa den där maran. 😉

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s